Gotländsk Allmoge

Vi har inte haft så står tradition med blommålade möbler på Gotland. Man kan hitta en del S.k Inbyggnadsskåp med målningar. Dom flesta inbyggnadsskåpen kom till under 1700 talets andra hälft då det 1757 gick ut en kungörelse om skattelättnad när man valde att bygga husen i kalksten för att rädda den Gotländska skogen som var hårt ansatt som bränsle till kalkindustrin. Själva skåpen byggdes in i dom tjocka stenväggarna och endast en vacker framsida blev synlig. Gotland är ju för övrigt känt för fårskötsel eller som vi säger lamm. Vid ullberedning används vackra korgar S.k ”ullkränku” där den råa ullen förvarades innan kardning. Den kardade ullen lades sedan i S.K ”saigkorgar” där man tog ullen till spinnrocken. Sådana korgar kan man hitta i olika stilar från ca 1800 och framåt. Dom nyproduceras även. Priserna ligger på ca 400 kr och uppåt.

Gotländsk keramik

Etelhem krukmakeri på mellersta Gotland startades 1889 med tillverkning av bruksföremål och kakelugnar. Vackra lerkrukor och spillkumskålar glaserade endast på insidan hittar man över hela ön. Priserna ligger från 400 kr. och uppåt. Under 1960 talet och framåt etablerar ett flertal keramiker verkstäder över hela ön. Bra exempel är Mattias Fischer Garda. Vackert stengods, både konst och bruksgods. Det går förstås inta att glömma våran ”egen” Tyra Lundgren som hade verkstad vid Bredkvie i Fide på södra Gotland. Där skapades många av hennes fina fåglar i chamotterad stengods.

Gotländsk Möbelkultur

När det gäller möbelkultur på Gotland så är den nog det mest typiska våra Almmöbler. Det vresiga växtsättet och den honungsgula färgen är speciellt för ön. Kan bero på den kalkrika jorden på Gotland. Dom flesta är tillverkade under 1800 talets andra hälft.

Barkander i Hörsne samt Klaver i Hejde är dom mest kända. Den sk. ”snibbstolen” är också typisk för Gotland. Förekommer från 1700 talets slut och framåt. Utmärkande är den avsmalnande ”snibb” på ryggstödets överliggare samt sk. ”nagelskärning” på överliggaren samt sargerna.

Vår mest kända möbelsnickare är Olof Blomberg som hade verkstad i Visby på 1700 talets senare del. Skåp , bord, soffor, mm av hög kvalité. Under 1700 talet skapades tunga bord med skivor i Röd Öländsk kalksten. Inte att jämföras med dom Skånska 1800 tals stenborden i Svart Komstadsmarmor. Enligt tradition kom Ölänningarna till Gotland med bordskivor i byte mot slipstenar i sandsten som är vanligt förekommande på södra Gotland.

Gotländska konstnärer

Många kända konstnärer har besökt Gotland och målat här. Ex. Bruno Liljefors, Einar Jolin, Oskar Bergman m.fl.

Vi har några kända konstnärer från 1800-talet andra hälft: Johan Kahl, Jacob och Axel Herman Hägg, samt Anna Gardell.
Johan Kahl målade ofta motiv från Visby och landskap i akvarell samt kyrkoportaler från Gotländska kyrkor.

Jacob och Axel Herman Hägg föddes i Katthammarsvik och är kända för att ha målat detaljrika tavlor med segelfartyg i olja. Axel Herman blev internationellt känd som etsare med gotiska katedraler som huvudmotiv.

Anna Gardell föddes i Visby men började redan som sextonåring studera konst i Schweiz och sen Stockholm och Paris, där hon träffade sin man och tillika konstnären Johan Eriksson. De flyttade senare till Göteborg. Hon målade i akvarell och motiv från Gotland, ofta i trakten runt Kräklingbo, är extra värdefulla.

Fågelmålaren Lars Jonsson, Harry Booström, Erik Olsson Sanda (ej att förväxla med Halmstadgruppens EO) Mats Ahlberg,
Evert Sandberg m.fl. är bra konstnärer att hålla utkik efter.

Historiska släkter som ger extra proveniens

Bröderna Donner och Jacob Dubbe var två mycket framgångsrika handelshus i Visby vid 1700 talets slut.Skulle man gå på hörsägen skulle det finnas väldigt mycket möbler och annat kvar från dom familjerna. Det händer dock att man ibland kan fastslå att ex. en möbel härrör från dessa. När man kan gå ut med en sådan proveniens, då blir priserna ofta mycket högre!

Sven Häggs svarvade skålar

Sven Hägg från Stånga socken 1936-07-27 .  2011-05-17. En mästare på att svarva i trä. Sven använde sig av en speciell teknik när han svarvade. Han blötlade träbitarna och svarvade med skärteknik medan träet ännu var vått. När han till exempel svarvat en skål så att den blev jämntjock, torkas den. När vätskan går ur träet krymper skålen och skålen drar ihop sig och blir oval, därefter vidtog ett efterarbete för att få fram den slutliga finishen. Kvalitén , lättheten och formkänslan är otroligt hög. Han brännmärkte sina skålar med sitt bomärke i botten. Leta efter dom på auktioner och känn på sammetsmjuka ytan.